exponentiellt studerande
Jag vid skrivande läge. Eller?
Det är inte alltid kul att vara en sådan person som behöver mer tid på sig
för att kunna förstå något, exempelvis matematik.
Det tar lite längre för mig att förstå än andra, men sedan när jag väl kan det,
då har det satt sig i skallen för gott (hoppas jag).
Jag sitter och nöter in de sista talen i skallen nu.
Det känns äntligen som att poletten har fallit ner!
Jag förstår vad jag räknar, och jag behöver inte be om hjälp på varje tal.
Jag älskar den här känslan, att känna att man inte alls är så dålig och dum som man tror.
Jag vet att jag kan.
Kommentarer
Trackback
